Ekologisk potatis

All potatis som odlas hos oss är ekologisk och vår verksamhet är ekologiskt certifierad av Smak AB.

I odlingen används inga kemiska bekämpningsmedel och ingen konstgödsel.

Vi gödslar med vanlig kogödsel, som naturligtvis är ekologiskt certifierad.

 

Liten ekologisk potatisskola

Följande information baseras framförallt på Inaspotatis egna erfarenheter i egna odlingar i Norrbottens kustland, men även på vedertagna odlingsmetoder och praxis och skall ses som tips och allmän info kring potatis och ekologisk potatisodling.

Potatis delas upp i Matpotatis och Stärkelsepotatis
Stärkelsepotatis används av industrin.
Matpotatis används till mat och delas vanligen upp i konventionellt odlad och ekologiskt odlad.

Konventionell odling.
Vid konventionell odling används ofta kemiska bekämpningsmedel mot framförallt bladmögel, men även mot andra sjukdomar som t.ex. nematoder och olika former av rötor.
Konstgödsel används också för att tillföra olika näringsämnen som höjer produktionen.
Man kan behandla den lagrade potatisen med antigroningsmedel för att förhindra att potatisen gror, och man kan behandla potatisen med kemikalier för att förhindra att den blir grön om den utsätts för ljus.

Ekologisk odling.
I ekologisk odling får inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, antigroningsmedel, eller medel mot att knölarna blir gröna, användas.
Det innebär en hel del extra problem som man får brottas med.
Vissa näringsmedel får tillsättas t.ex. ekologiskt godkänd Dolomitkalk.

Hur gör man då vid ekologisk odling?

Sedan finns några regler som bättrar på möjligheten till bra och frisk skörd.

 

Vill man använda en sort som har dålig motståndskraft mot bladmögel, t.ex. Mandelpotatis, så får man tillämpa reglerna enligt ovan så gott det går.

Bladmögel.
Bladmögel är idag det största problemet. Det är väldigt allmänt förekommande och drabbar många olika sorter.
Om bladmöglet får växa till sig vandrar det så småningom ner från bladverket till knölarna under jorden och blir då till brunröta som innebär att knölen blir förstörd.

Jordtemperatur.
Man försöker också få ner sättpotatisen i jorden så tidigt som möjligt.
Så fort temperaturen i jorden uppnått 8°C går det bra att sätta.

Förgroning.
Om man förgror sättpotatisen så kan man i gynnsamma fall korta växtperioden med 2 veckor. Hur förgror man potatisen?
Olika sorter behöver olika lång väckningstid, d.v.s. den tid som det tar för potatisen att börja utveckla groddar.
De bästa groddarna får man om potatisen utsätts för mycket ljus, dygnet runt och en temperatur av 8-12°C, under 3-5 veckor.
Då utvecklas korta, mörka, kraftiga groddar som tål hanteringen vid sättning.
Potatis som får ligga i mörker och varmt (>5°C) utvecklar långa, ljusa och bräckliga groddar som lätt går av, och då får sättpotatisen börja om. Innebär oftast längre tid för väckning än om potatisen sätts i jorden utan groddar.

Växtperiod.
Uppe hos oss i norr räknar man med 90-100 dagars normal växtperiod från sättningsdatum till upptagningsdatum.
Bra förgrodd sättpotatis skulle då behöva 75-85 dagars tillväxtperiod.
Ett riktmärke för sättningsdatum i norr brukar vara den 1 juni.
75 dagar senare innebär 14 augusti som då är ett riktigt tidigt datum för skörd.
Potatis indelas bl.a. i tidiga och sena sorter och endast tidiga sorter brukar vara klara efter 75-85 dagar. Sena sorter behöver 90-100 dagar.

Skördeperiod.
Sena sorter som t.ex. Mandel, Asterix, Ditta, som behöver längre tid måste noga övervakas för bladmögelförekomst.
Bladmögel gillar fuktighet och mörka nätter så problemen med detsamma kommer på allvar i augusti-september månad.
Det är alltså fördelaktigt om skörd sker så tidigt som möjligt för att minska bladmögelangrepp.
Bladmöglet kommer förr eller senare och man brukar slå av blasten så fort att angreppet syns ordentligt på bladverket.
När blasten klipps av, eller krossas med en blastkross, så avstannar knölens tillväxt rejält men om dygnstemperaturen håller sig över 10°C sker en viss tillväxt.
Bladmöglet kan inte heller ta sig ner till knölen så brunröta undviks.

2-3 veckor bör gå efter att blasten har tagits bort innan knölarna skördas.
Detta för att blasten, och därmed bladmöglet, skall hinna dö innan knölarna tas upp.
Bladmögel är väldigt smittsamt och risk finns annars för att knölarna kan komma i kontakt med blasten på marken, vid skörd och smittas, med brunröta som följd.

En annan fördel med att låta knölarna ligga kvar i marken utan blast, är att skal bildas lättare och snabbare på knölarna, vilket gör att potatisen kan lagras länge.

Frost.
Ett annat problem är risken för nattfrost redan i augusti månad hos oss i Norrbotten.
Det kan motverkas med att välja mera frosttåliga sorter samt att framförallt odla sena sorter på en plats som är mindre frostbenägen, som oftast är högre belägen.
Plantor som utsatts för frost stannar mer eller mindre i tillväxten beroende på hur stor del av plantan som frusit.
Om bara topparna på blasten har skadats så fortsätter plantan att växa, men tyvärr så blir den än mer mottaglig för bladmögel.
Har hela plantan frusit så är blasten död och ingen mera tillväxt sker.